Lärarmaterial:

Frankenstein

Lärarmaterial Frankenstein med uppföljning och övningar

Förberedelser

Förbered gärna eleverna på själva teaterbesöket; vart ni ska och hur det går till. Om du tror att det behövs, prata om att teater inte fungerar som film på bio etc. Skådespelarna uppfattar t.ex. allt som sker ute i salongen och publiken är medskapande. Ingen föreställning är därför den andra lik. Publiken har kanske den viktigaste rollen på teatern.

Som pedagog behöver du inte ge eleverna uppgifter innan föreställningen. Viljan att lösa uppgiften riskerar att ställa sig i vägen för upplevelsen. Självklart är det bra om eleverna känner till föreställningens titel och något litet om handling och innehåll. Låt istället elevernas upplevelse av föreställningen bli utgångspunkt för uppföljande samtal och diskussioner. Din roll som vuxen/pedagog är förstås viktig som länk till teatern och som förmedlare av lust, nyfikenhet och förväntan.

Vi brukar säga att man gärna får skratta och gråta åt det som händer på scenen men att man kan vänta med att prata med varandra till efter föreställningen. Dra heller inte förhastade slutsatser av elevernas olika reaktioner – engagemang kan ta sig olika uttryck. En livlig publik kan ibland uppfatta mycket mer av en föreställning än en tyst och stillsam. Skratt, fniss och kommentarer är ofta tecken på att ungdomarna blir berörda och engagerade. Lita på ungdomarnas förmåga att tillgodogöra sig konstnärliga uttryck.

Mobiltelefoner
Vi vill att mobiltelefoner ska vara avstängda (eller på flygplansläge) och nedstoppade i fickor eller väskor under hela föreställningen. Lysande mobildisplayer är störande för de som sitter runtomkring och för de som arbetar på scenen.

Efteråt – Olika tillvägagångssätt

Ingens upplevelse av en teaterföreställning är mer värd än någon annans, alla har rätt till sin upplevelse och åsikt. Vi behöver inte vara överens! Men när olika åsikter och upplevelser får mötas, då fördjupas och utvecklas allas kunskaper om de frågeställningar föreställningen har väckt. Vi når en ökad förståelse av varandra – och av oss själva. Allas syn på en föreställning förtjänar respekt.

Låt det gärna gå en stund innan ni tar er an efterarbetet. Många varken vill eller kan diskutera sin upplevelse direkt efteråt.

Välj ut
Teater Barbaras Frankenstein spelas för vuxna och ungdomar från 14 år och uppåt. I det följande materialet kan du välja tillvägagångssätt och välja ut de delar av materialet som du tror passar just dina elever.

Minnesrunda
Förslagsvis kan ni börja med att prata om t.ex. pjäsens handling. Vad hände? Vilka rollfigurer mötte vi? Vad gjorde de? Vad hände med dem? Gör en minnesrunda. Här kan du ta hjälp av den resumé som finns i slutet av materialet.

Associativ runda
Alternativt kan ni göra en snabb, associativ runda där var och en får nämna något som de spontant kommer att tänka på när de tänker tillbaka på det de sett. Det kan vara ett ord, en bild, en replik, en rörelse, ett ljud etc. Låt de olika associationerna bli utgångspunkt för ett samtal där var och en kan få tillfälle att utveckla sina tankar och skapa sig en djupare förståelse av föreställningen.

Oklarheter
Ibland kanske någon uttrycker att det var något i föreställningen som de inte begrep eller som de tyckte var konstigt. Eftersom alla inte förstår en föreställning på samma sätt, kan detta bli inledning på en diskussion om föreställningens innehåll, aktualitet, trovärdighet etc.

Verkligt/Trovärdigt
Diskutera gärna begreppen ”verkligt” och ”trovärdigt”. Vad är det för skillnad? Måste något i en konstnärlig gestaltning vara verkligt för att vara trovärdigt?

Jämför med idag
Vilka av föreställningens dilemman, konflikter och problem tycker ni har koppling till er själva och dagens samhälle? På vilket sätt? Vilka av föreställningens roller, relationer och situationer kan ni känna igen er i?

Hör gärna av er till Teater Barbara med frågor, kommentarer och omdömen. Vi lovar att svara! info@barbara.nu

Förslag på frågeställningar till Teater Barbaras Frankenstein.

Med utgångspunkt i några replikskiften från föreställningen följer här några förslag på teman och frågeställningar att samtala kring. Återigen, välj ut de frågor och teman som du tror passar just dina elever.

Löpande värderingsövningar – Linjen
Ibland förekommer några förslag till påståenden att använda i värderingsövningen Linjen. Där får man ta ställning mellan två ytterligheter. Förutom de två yttersta ståndpunkterna på linjen finns det fyra däremellan. T.ex.

Chokladglass är
Gott 1 2 3 4 5 6 Äckligt

Man kan alltså inte ställa sig mitt emellan de två ytterligheterna utan tvingas värdera vilket påstående man står närmast. Hur formulerar jag min ståndpunkt?

I värderingsövningar finns inga rätt eller fel. Alla ska få uttrycka sin åsikt utan att någon annan nedvärderar den. Syftet är att medvetandegöra och diskutera olika värderingar. Viktigt att tänka på för den som leder övningen är att:

  • ge utrymme för dem som vill motivera sin ståndpunkt
  • ingen får kommentera de andras svar
  • ledaren tar inte ställning eller värderar svaren
  • deltagarna får byta ståndpunkt när de vill under övningen

Frågeställningar
1. Monster – Vem och varför?

 

VICTOR
Något är fel! De neurologiska kopplingarna mellan hjärna och rörelsefunktion fungerar inte som de ska… Outvecklad talapparat… Spastiskt rörelsemönster. Vanligt vid skada på nervbanor mellan hjärnbark och ryggmärg… Herre Gud! Vad har jag gjort? Jag har skapat ett monster.

SKAPELSEN (När Victor dödat Bruden)
Du lovade! Hur kan du vara så grym? Det är du som är monstret!

 

Monster enligt Wikipeia
Ett monster eller odjur är en missbildad och skrämmande varelse[1], och/eller fiktiv varelse som inte tillhör någon känd art.

Definitionen av monster har dock sett ut på olika ut genom historien och har inte enbart kretsat kring det fiktiva utan har även applicerats på människor som inte följt samhällsnormen på ett eller annat vis. I exempelvis Nordisk Familjebok från 1913 är ord såsom missbildad, missfoster, odjur, omänniska och avskyvärd synonyma med ordet monster.[2] Ibland använder man ordet monster om någon person för att betona att personen i fråga inte visar hänsyn till andra människor eller varelser.

Adjektivet ”monstruös” kan beskriva grymhet, ondska eller inhuman styrka. Ordet kan härledas till latinet genom ord som monstrum, monstros, och ytterst till det latinska infinitivet monere, ”att varna”. Monster kan också betyda ”stor och elak”.

https://sv.wikipedia.org/wiki/Monster

 

Frågor
– Vad får du för associationer när du hör ordet monster?
– Hur ser ett monster ut?
– Vilka egenskaper har ett monster?
– Vem avgör vem som är ett monster?
– När blir man ett monster?
– Varför blir man ett monster?
– Vilka handlingar gör en till ett monster?
– Vilken makt kan ett monster ha?
– Hur känns det att vara betraktad som ett monster?
– Victor kallar sin skapelse för monster och Skapelsen kallar Victor för monster. Hur tänker de?

 

Påstående
Det finns människor som man kan kalla monster
Ja 1 2 3 4 5 6 Nej

2. Människa – Gemenskap/Utanförskap/Identitet

 

VIKTOR
Ingen ska säga till mig vad jag får och inte får göra! Jag är ämnad för något stort, jag vet det! Om jag kan ge liv åt en helt ny varelse så skulle den komma att hedra mig som sin skapare och källa! Tänk! Mängder av lyckliga och enastående skapelser skulle existera på grund av mig.

 

Efter en tid visar sig Skapelsen kunna spela fiol, sjunga, prata franska, tänka och uttrycka sig om filosofi och kärlek, han är stark och uthållig. Samtidigt väcker hans utseende avsky och rädsla. Han har svårt att kontrollera sina känslor och dödar tre personer under pjäsens gång.

 

Frågor
– På vilket sätt kan man säga att Victor Frankensteins skapelse uppfyller drömmen om en enastående varelse?
– På vilket sätt är Skapelsen ett misslyckande?
– Vad kunde ha varit annorlunda?
– På vilket sätt är utanförskapet orsak till Skapelsens handlande?
– På vilket sätt är Skapelsens handlande orsak till hans utanförskap?
– Vad är att vara lyckad?
– Vad krävs för att få vara del av en gemenskap?

 

Påståenden
Att framstå som lyckad är
Viktigt 1 2 3 4 5 6 Oviktigt

 

En människas utseende är
Viktigt 1 2 3 4 5 6 Oviktigt

 

Egenskaper/Identitet

 

SKAPELSEN (Om sig själv)
Jag blev något. Inte någon.(…) Jag har inte ens ett namn.

 

  1. När ni diskuterar Skapelsen, prova att ge honom ett riktigt namn. Hur påverkar det bilden av honom? Hur påverkar det era tankar om honom?
  2. Lek med tanken att du får lägga till en egenskap till de du redan har. Vilken skulle du välja? Varför just den? På vilket sätt skulle det förändra din identitet?

3. En gammal dröm om en ny människa

 

VICTOR (till Bruden)
Så säg mig, är du den nya människan? Eva till vår Adam? Eller är du ett… monster?

 

Vissa ser det som att alla människor alltsedan Adam och Eva har ärvt en synd eller bristfällighet på grund av att de två första människorna åt av kunskapens frukt och vände sig bort från Gud. Enligt detta synsätt är vi för evigt bundna av detta. Och eftersom vi inte kan undkomma, måste vi förlita oss på Guds nåd för vår frälsning. Andra menar att vi är bundna av vår biologi, av vår historia, av ekonomin, psykologin, av våra sociala sammanhang osv.

Genom historien har forskare och olika religiösa, politiska och filosofiska tänkare lockats av idén om en ny sorts människa. En människa som tänks börja från noll, fri från det som man tidigare upplevt som begränsande. Några ser rent av Adam som den första fria människan, den som först visade prov på självständighet gentemot Gud; som den som först visade att vi människor kan ta vårt liv i våra egna händer och själva bestämma över våra öden.

Från 1600-talet, i och med Upplysningen, har vi sett exempel på filosofer och naturvetenskapliga forskare som tänker sig att människan ska kunna skapa sig själv, bli självständig och fri från alla historiska och religiösa bojor genom att utveckla sitt förnuft, öka sin kunskap och agera rationellt.

Vidare har vi i samband med stora samhällsförändringar kunnat se hur man genom försökt forma människor utifrån ett tänkt ideal; alltifrån den franska revolutionen, via de socialistiska revolutionerna i Sovjet och Kina, nazismen i Tyskland fram till idag då IS försökt skapa ett nytt kalifat i Mellanöstern. Även de nyliberala, individualistiska strömningar som påverkat västvärlden under senare årtionden har utgått från idéer om hur människan borde vara.

 

Frågor
– Varför tycks vi människor vara lockade av idén om en ny sorts människa?
– Varför vill vi frigöra oss från olika begränsningar? (biologiska, psykologiska, religiösa, ekonomiska, historiska, moraliska osv.).
– Varför är det svårt att frigöra sig från dessa begränsningar?
– Vilka fördelar och vilka risker finns med att söka den totala friheten?

 

Påståenden
Att frigöra sig från allt sådant som begränsar oss som människor är
Möjligt 1 2 3 4 5 6 Omöjligt

 

Att frigöra sig från allt sådant som begränsar oss som människor är
Rätt 1 2 3 4 5 6 Fel

 

Läs eller lyssna vidare till Michael Azars essä ”Faran med den fria människan”, P1 Kultur, 20 februari 2018: http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1038232?programid=503

4. Ansvar

 

VICTOR
Du är… frukten av min galenskap.

SKAPELSEN
Var det inte precis det här du ville? Lura döden? (…) Varför övergav du mig?

VICTOR
Vad vill du jag ska säga? Jag blev rädd… och jag hade misslyckats totalt… det var fruktansvärt…

SKAPELSEN
Jag tänker ofta på hur det hade varit om jag fått en annan start i livet. Hade jag varit en annan nu? Hade jag varit god? (…) Jag har försökt vara god… men jag ger upp…

 

Frågor
– Vilket ansvar har Victor för Skapelsens handlingar?
– Vilket ansvar har Skapelsen för sina handlingar?

 

Påståenden
En människa har fullt ansvar för sina handlingar
Aldrig 1 2 3 4 5 6 Alltid

 

Våra beteenden, egenskaper och åsikter bestäms av
Våra gener 1 2 3 4 5 6 Vår uppväxtmiljö.

5. Kvinnor/Män – Makt 

 

VICTOR
Det här kanske är svårt för dig att förstå men mitt kall är att bli vetenskapsman. Och då krävs seriöst, mentalt arbete och ett stort fokus. Något som jag antar att ni kvinnor kanske aldrig riktigt kan begripa…

ELISABETH
Ursäkta? Vad sa du?

VICTOR
Ja… ni är ju ämnade för andra… enklare sysslor… (…)

ELISABETH
Varför får Victor en utbildning och inte jag?

MAMMA
Din far och jag ser till att du får lära dig allt du behöver som gift kvinna av din börd. Ingen man vill ha en besserwisser till hustru, som missköter sitt hem och sina barn, bara för att hon ska sätta sig in i världspolitiken och ha en massa åsikter. Att sköta ett stort gods är ett arbete.

ELISABETH
Det kanske inte precis är det liv som jag hade tänkt mig.

 

Kvinnorna
På vilket sätt skiljer sig kvinnornas roll i pjäsen från kvinnors roll i dagens samhälle?
På vilket sätt påminner kvinnornas roll i pjäsen om dagens kvinnoroll?
Diskutera kvinnornas relationer till männen.
Diskutera kvinnornas relationer till varandra.

 

Männen
På vilket sätt skiljer sig männens roll i pjäsen från männens roll i dagens samhälle?
På vilket sätt påminner männens roll i pjäsen om dagens mansroll?
Diskutera männens relationer till kvinnorna.
Diskutera männens relationer till varandra.

 

Påstående
Sverige är ett jämställt samhälle
Stämmer 1 2 3 4 5 6 Stämmer inte

 

Makt
Diskutera vilken plats de olika rollerna har i pjäsens samhälle.
Vilken sorts makt har de i förhållande till varandra?
Vem bestämmer över vem i vilken situation?
Vilka maktmedel använder de sig av?

6. Vetenskap – Risker och möjligheter

 

KREMPE
Vi är läkare! Vi ska värna om det liv som redan existerar – inte försöka skapa nytt!

VICTOR
Men om vi kan?

KREMPE
Det kan vi inte och det ska vi inte! När livet har släckts, trots att vi gjort allt som står i vår makt för att rädda det, då är vårt arbete slutfört. (…)

VICTOR
Ska vi säga nej till kunskap om hur vi kan förhindra död och sjukdom? (…) Jag är inte så säker på att Gud ska ha ensamrätt på livets gåta. Vi är medskapare i Hans experiment. (…)

KREMPE
Det ni talar om, Victor Frankenstein, är inte framsteg. Det är storhetsvansinne!

 

Ursprungsberättelsen heter egentligen ”Frankenstein eller den moderne Prometeus” (”Frankenstein; or, The Modern Prometheus”). I den grekiska mytologin var Prometheus den som stal elden från gudarna och gav den till människorna. Med sin berättelse om Frankenstein och hans Skapelse ville alltså Mary Shelley väcka frågor om kunskapens roll för människorna och även vetenskapens ansvar.

 

Frågor
– Vad är bra med vetenskap?
– Vad kan vara dåligt?
– Får man göra något bara för att man vill?
– Ska man göra något bara för att man kan?
– Vilken roll har människans nyfikenhet för vetenskapliga framsteg?
– Vilken ställning har vetenskapen i dagens samhälle?
– Hur kan vi se till att vetenskapliga landvinningar kommer mänskligheten till godo?

 

Vetenskapliga dilemman idag – Några exempel
Idag står vi människor inför en rad dilemman av teknisk och moraliskt karaktär. Vilka möjligheter och risker kan ni se med:

 

Artificiell intelligens (AI)
Idag har vi AI i form av datorprogram som kan utbilda sig själva, t.ex. att bli bra på schack. Vissa tror att AI även i framtiden kommer att utvecklas för att utföra just specifika, väl avgränsade uppgifter. Självkörande bilar är t.ex. redan på gång.

Vems ansvar är det om en självkörande bil orsakar en olycka?

Andra tror att AI kommer att kunna vara mer generell, dvs. att den ges större frihet att lösa problem. Ett exempel skulle kunna vara att vi skapar en AI som ska hitta det bästa sättet att tillverka gem. Men vad gör vi om en sådan superkapabel AI på egenhand kom fram till att det bästa sättet att tillverka gem förutsätter att människan försvann från jorden?

Vem är ansvarig för effekterna av AI?
Vilka möjligheter ser ni med AI?
Vilka risker?


Extrema klimatförändringar
Genom användning av fossila bränslen påverkar människan jordens klimat. Om vi inte lyckas minska våra utsläpp av koldioxid i atmosfären riskerar många platser på jorden att bli obeboeliga pga torka, översvämning och stigande havsnivåer. Mänskligheten kan också drabbas av sjukdomar och matbrist.
Hur ska vi se till människan kan ha det bra på jorden även i framtiden?
Vilket ansvar har Forskarna, Politikerna, Företagen, Medborgarna?
Vilka möjligheter ser ni med de pågående klimatförändringarna? Vilka risker?

 

Medicinsk forskning
Gentekniken ger oss idag möjligheter att påverka och förändra arvsmassan hos växter, djur och även människor. Därmed börjar vi kunna påverka vilka egenskaper en växt, ett djur eller en människa får.
Vilka egenskaper skulle det vara rätt att påverka?
Vilka egenskaper ska vi avstå från att påverka?
Vilka möjligheter ser ni med genetiken. Vilka risker?

Läs mer här: http://henrikbranden.se/svara-fragor/etik-valja-och-designa-barn/

7. Andras liv

 

SKAPELSEN
Jag vill att du gör en till.

VICTOR
Aldrig i livet! (…) Vad tror du skulle hända? (…)

SKAPELSEN
Jag har planerat allt! (…) Hon är ju så ny så jag måste ta hand om henne (…) Hon får en annan start i livet än jag (…) Det är min rätt att få någon att dela livet med!

 

Frågor
– När har vi rätt att bestämma över andras liv?
– När är det fel att bestämma över andras liv?
– Kan vi kräva av en annan individ att den ska existera för att tillfredsställa någon annans behov?

 

Påståenden
Att finnas till för andra är
Viktigt 1 2 3 4 5 6 Oviktigt

 

Att finnas till för andra är
Rätt 1 2 3 4 5 6 Fel

8. Gustav Fröding om ett svenskt Frankensteins monster

 

Ett gammalt bergtroll
Det lider allt emot kvälls nu,
och det är allt mörk svart natt snart,
jag skulle allt dra till fjälls nu,
men här i daln är det allt bra rart.

På fjällets vidd där all storm snor
är det så ödsligt och tomt och kallt,
det är så trevsamt där folk bor,
och i en dal är så skönt grönt allt.

Och tänk den fagra prinsessan,
som gick förbi här i jåns
och hade lengult om hjässan,
hon vore allt mat för måns.

Det andra småbyket viker
och pekar finger från långt tryggt håll,
det flyr ur vägen och skriker:
tvi vale för stort styggt troll!

Men hon var vänögd och mildögd
och såg milt på mig, gamle klumpkloss.
fast jag är ondögd och vildögd
och allt vänt flyktar bort från oss.

Jag ville klapp’na och kyss’na,
fast jag har allt en för ful trut,
jag ville vagg’na och vyss’na
och säga: tu lu, lilla sötsnut!

Och i en säck vill jag stopp’na
och ta’na med hem till julmat,
och se’n så äter jag opp’na,
fint lagad på guldfat.

Men hum, hum, jag är allt bra dum,
vem skulle sen titta milt och gott,
en tocken dumjöns jag är, hum, hum,
ett tocke dumt huvud jag fått.

Det kristenbarnet får vara,
för vi troll, vi är troll, vi,
och äta opp’na, den rara,
kan en väl knappt låta bli.

Men nog så vill en väl gråta,
när en är ensam och ond och dum,
fast litet lär det väl båta,
jag får väl allt frumla hem nu, hum, hum.

Ur samlingen ”Stänk och flikar”, 1896.

 

Frågor
– Jämför bergtrollet i Frödings dikt med Mary Shelleys monster.
– Vilka likheter finns?
– Vilka skillnader?
– Pröva att använda texten som en rap-text.

 

Se och hör två tolkningar:
Peter Carlsson 1996: https://www.youtube.com/watch?v=Zko-xrOvxwQ
Cornelis Vreesvijk 1970: https://www.youtube.com/watch?v=LLwIrO-7rQo

Resumé av Teater Barbaras Frankenstein

 

Vi möter Victor Frankenstein under en föreläsning i anatomi. Han svarar rätt på alla professor Krempes frågor. Strax förflyttas vi till Victors barndom i Genève i Schweiz. Hans mor hindrar honom från att klippa antennerna av en snigel. Mamman vill att han ska visa respekt för allt levande i naturen.

Elisabeth, en föräldralös flicka, flyttar in hos familjen. Victor och Elisabeth blir bästa vänner. De växer upp tillsammans. De har känslor för varandra men har olika sätt att uttrycka dem. Victor vill bli läkare och uppmuntras av föräldrarna. Elisabeth ifrågasätter varför hon inte får en utbildning. Mamman vill få henne att acceptera sin roll som blivande fru och som den som ska sköta godset.

Victors mamma dör i samband med födseln av lillebror William. På sin dödsbädd får mamman Victor och Elisabeth att lova att de ska gifta sig. Victor kan inte acceptera döden. Elisabeth vill att de ska hålla löftet men Victor vill först bli färdig läkare och reser till Ingolstadt i Tyskland för att studera.. Elisabeth lämnas kvar hemma på godset.

Vi sidan om studierna börjar Victor experimentera med ”reanimation”, dvs att återuppliva döda djur. Han hämtar inspiration i medeltida böcker om läkekonst. Professor Krempe ifrågasätter Victors planer och menar att en läkare ska ägna sig åt att hjälpa redan levande människor. Victor säger emot och menar att han kan vara medskapare i Guds experiment. Professor Krempe varnar Victor för för att försöka skapa nytt liv.

Victor börjar experimentera med kroppsdelar från döda människor. Han drömmer om att skapa en ny sorts varelse; en lycklig och enastående sort som ska hylla honom som sin skapare.

Hemma i Genève väntar Elisabeth på brev från Victor. Hon oroar sig för hur han har det. Hon försöker själv skriva till Victor men har svårt att bestämma sig för hur hon ska uttrycka sig. Elisabeth får tröst av lillebror William. Elisabeth verkar ha blivit som en mor för honom.

I Ingolstadt har Victor arbetat hårt i sitt laboratorium och är redo att försöka få liv i sin skapelse. Skapelsen kommer till liv men visar inga tecken på intelligens. Han kan inte tala och rör sig ryckigt. Victor skräms av resultatet. Han slår ner Skapelsen och flyr därifrån.  

Skapelsen vaknar, tar på sig Victors rock och ger sig ut på gatorna. Han hjälper en våldsutsatt prostituerad kvinna.

I besvikelse och chock låser Victor in sig på sitt rum. Han får feber och yrar. I Ingolstadt börjar ryktet gå om att det finns ett monster i staden. Befolkningen ger sig på Skapelsen och driver honom ut ur staden. Han söker skydd i skogen och börjar upptäcka naturen.

Skapelsen gömmer sig i ett hönshus och iakttar en enkel, strävsam och lycklig familj. Om nätterna hjälper han dem i hemlighet. När sonen och hans hustru är ute på fälten får Skapelsen kontakt med den blinde fadern i huset. Tillsammans med honom upptäcker Skapelsen att han kan prata, sjunga, läsa, tänka djupa tankar och spela fiol. När sonen och sonhustrun en dag upptäcker Skapelsen, kan de inte tro annat än att han utgör ett hot mot dem. Sonen går till attack. Skapelsen dödar sonen och flyr.

Elisabeth har rest till Ingolstadt för att hämta hem Victor. Elisabeth får inte reda på något om resultatet av Victors experiment. Victor ångrar experimentet och säger sig vilja döda  det.

Skapelsen finner Victors anteckningsbok och börjar ana sitt ursprung. I anteckningsboken finns Victors adress. Varelsen tar sig till Genève och när han närmar sig familjen Frankensteins gods träffar han på lillebror William. När William vill gå hem försöker Skapelsen stoppa honom. Skapelsen dödar William.

En kammarjungfru finner Williams kropp. Victor finner sin egen anteckningsbok och förstår vem som har mördat William. Elisabeth sörjer. Victor tar en pistol och ger sig av för att leta rätt på Skapelsen.

Skapelsen och Victor möts uppe i bergen. Skapelsen vill veta sitt ursprung, vilka människor som han är sammanfogad av och varför Victor flydde från honom. Victor överraskas av den utveckling Skapelsen genomgått men gör sig ändå redo att döda honom. Han hejdar sig när Skapelsen ber Victor att göra en kvinnlig partner. Victor vägrar. Skapelsen hotar att döda Victor men avstår. Skapelsen övertygar Victor om att han har rätt till en partner och försäkrar att de två inte ska utgöra något hot mot människorna. Victor bestämmer sig för att genomföra Skapelsens plan.

Victor lämnar Elisabeth, utan att avslöja sitt egentliga ärende. Tillsammans med Skapelsen tar han sig till Nordkap i Nordnorge där han får hjälp att samla material till den kvinnliga varelsen.

Elisabeth får bara knapphändiga meddelanden från Victor och bestämmer sig för att resa efter.

Den kvinnliga varelsen kommer till liv men återigen skräms Victor av resultatet. Han skjuter ihjäl henne och flyr. Skapelsen upptäcker Victors svek.

Elisabeth och Victor möts och flyr vidare norrut, till Svalbard. Skapelsen följer efter och söker upp Elisabeth. Genom att lätta sitt hjärta och visa prov på ånger och sorg, vinner han hennes sympatier och kommer henne nära. Han hämnas genom att mörda henne.

Victor jagar Skapelsen över isen mot Nordpolen men Skapelsen gäckar honom. Till slut orkar inte Victor längre utan faller. Skapelsen vill hålla Victor vid liv och försöker få honom på fötter men utan att lyckas. Victor ångrar sitt liv och ber om ursäkt för allt ont han orsakat. Han ber Skapelsen om förlåtelse för att han lät honom komma till världen. Victor dör. Skapelsen uttrycker sin längtan efter att få vara älskad av sin skapare. Sin pappa?

Fakta

Innehåll
Kan man väcka en död kropp till liv?
Vad är liv? Flera kännetecken måste finnas?
Vad är död? Flera olika definitioner.
Vad händer med en död kropp?
Skapa nytt liv eller förlänga det som redan existerar?
Annat som nämns i pjäsen

 

Människan har i alla tider försökt förstå sig på livet och döden och har ständigt fantiserat om att kunna skapa nytt liv, förlänga det vi redan har eller skapa evigt liv. Det har rört sig om allt från att hitta ungdomens källa, skapa magiska livselixir, återuppväcka de döda till att genom vetenskapliga undersökningar försöka förstå och stoppa åldrandet.

I myterna och inom fiktionen finns otaliga beskrivningar av vad detta skulle kunna innebära för oss människor. Och inte sällan har det handlat om de avigsidor och problem som skulle kunna uppstå. Mary Shelleys berättelse om Victor Frankenstein och hans skapelse är bara en i raden men den första som gör det ur ett vetenskapligt perspektiv, dvs den första egentliga science fiction-berättelsen.

 

Kan man väcka en död kropp till liv?

 

VICTOR
Så. Den här grodan är död. Men vad är det då som skiljer detta tillstånd från när den levde? Vad är det egentligen som har lämnat grodan? Jo, den saknar numera livsenergi. Om jag kan återskapa den energin – kan jag då ge grodan nytt liv?

 

Reanimation
För att beskriva Victor Frankensteins experiment använder vi i pjäsen ordet ”reanimation”. Ordet finns inte egentligen i det svenska språket. ”Animera” betyder enligt Svenska Akademins ordlista  bl.a. ”levandegöra”. Engelskans ”reanimate” betyder ”återuppliva” eller ”återuppväcka”. Så vi tänker att ”reanimation” (med svenskt uttal) är smidigare att säga än ”återupplivning”.

I engelskan används ordet ”reanimation” inom science fiction och fantasy för att beteckna vad som skett med en avliden som av olika anledningar beter sig som en levande, t.ex. en vampyr – eller Frankensteins monster. På svenska kallas de ibland för ”odöda”.

 

Galvanism, animalisk elektricitet och idén om en livsenergi
I början av 1800-talet – när Mary Shelley skrev sin berättelse om Frankenstein och han skapelse – var begreppet galvanism på modet. Teorin byggde på experiment utförda av Luigi Galvani i slutet av 1700-talet. Han var professor i anatomi och trodde att det fanns en slags ”animalisk” elektricitet dold i djurdelar. Det som Victor Frankenstein kallar ”livsenergi”.

Galvani utförde experimenterade med muskler och nerver och registrerade hur de påverkades av elektricitet. Under dessa experiment använde Galvani grodlår vars inre nerv hade gjorts åtkomlig. När grodlåren utsattes för elektriska impulser orsakade dessa muskelsammandragningar. Av observationerna drog Galvani slutsatsen att det existerade en slags ”animalisk” elektricitet. När Galvani senare publicerade sin upptäckt i De viribus electricitatis in motu musculari commentarius år 1791 förklarade han att urladdningen sker när muskeln och nerven kommer i kontakt med metall.

Så småningom visade det sig vara tvärt om, att det var genom att tillföra elektricitet från en kombination av två metaller som en död muskel kunde sättas i rörelse. Det de såg var alltså en effekt av det som också får en levande kropp röra sig; elektriska impulser (som skickas från hjärnan genom nerverna). Detta är alltså inte samma sak som att kroppsdelarna får liv.

Vid den här tiden undrade många forskare och lekmän om man inte kunde återge döda personer livet genom en lämplig dos elektrisk ström till hjärnan, och galvanism kan också syfta på idén att animera döda kroppar. Precis så som Mary Shelley fantiserar i sin berättelse.

Källor
https://sv.wikipedia.org/wiki/Elektromagnetism
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/volta-batteriets-uppfinnare
https://sv.wikipedia.org/wiki/Luigi_Galvani
https://sv.wikipedia.org/wiki/Galvanism

 

Man kan också få grodlår att röra sig bara genom att salta på dem…
https://www.youtube.com/watch?v=2YZJt_Bw3eo

 

Vad är liv? Flera kännetecken måste finnas!

 

Organismer är fysikaliskt strukturerade materiella objekt som till största del består av organiskt kemiska substanser. Dessa objekt har en rad kännetecken som utgör nödvändiga kriterier för liv.

Enskilda kännetecken för organismer finns även hos andra fysikaliska kemiska system. Därför finns definitionen att celler av i nutid förekommande organismer som är fullt utbildade måste uppvisa alla av dessa kriterier.

De viktigaste kriterierna för en levande organism är att den har en ämnesomsättning (metabolism), förmåga att fortplanta sig och att resultatet av fortplantningen kan vara föränderligt.

Läs mer om alla de kriterier som måste vara uppfyllda för att en organism ska betecknas som levande: https://sv.wikipedia.org/wiki/Organism

Kropp är helheten av alla yttre och inre delar hos en levande eller död organism. Ordet används främst om organismer som är odelade och särskilt om människor och djur.

Läs mer: https://sv.wikipedia.org/wiki/Kropp_(organism)

 

Vad är död?  Flera olika definitioner.

 

Så sent som i mitten på 1800-talet hände det att man förvarade döda människor i särskilda likhus i väntan på att man helt säkert skulle kunna säga att de verkligen var döda. Vissa läkare ansåg ”att förruttnelse var det enda säkra dödstecknet.”

Och än idag har vi lite olika sätt att definiera när livet egentligen upphör. Det finns ingen global juridisk, medicinsk eller kulturell konsensus kring exakt när en människa slutar finnas.

I Sverige definieras en människa som död när: ”andning och blodcirkulation upphört och stilleståndet varat så lång tid att det med säkerhet kan avgöras att hjärnans samtliga funktioner totalt och oåterkalleligt har fallit bort.

Men i vissa fall, i samband med olyckor eller när en människa drabbas av stroke eller liknande, kan hjärnans samtliga funktioner oåterkalleligt ha fallit bort men andning och blodcirkulation fortfarande fungera. Man betecknas då som död och livsuppehållande insatser avbryts. I dessa lägen kan det bli aktuellt med organdonation. Vissa organ kan transplanteras från levande människor.

Källor och vidareläsning:
http://www.alltomvetenskap.se/nyheter/tio-saker-du-inte-visste-om-doden?page=52
https://sv.wikipedia.org/wiki/D%C3%B6den
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1046027?programid=503
https://sv.wikipedia.org/wiki/Organdonation

 

Vad händer med en död kropp?

 

Hans experiment kräver ständig tillgång till ”färska” delar. Hans största fiende är nämligen vävnadsdöd. För så fort nekrosen slår till blir ”produkten” obrukbar och måste kasseras.

 

När blodcirkulationen upphör, får kroppens celler ingen näring och börjar lösas upp. Slaggprodukter kan inte längre transporteras bort. Hjärnceller är extra känsliga och börjar dö redan efter tre minuter utan tillgång till syre. Muskelceller kan leva i flera timmar efter döden. Ben- och hudceller överlever flera dagar. Kort tid efter döden kan fortfarande reflexer utlösas, dvs. muskler kan dra ihop sig.

Så ju längre blodcirkulation varit avstängd, desto svårare blir det att åter få liv i en kropp och än svårare att få en hjärnan att fungera. De celler som en gång har skadats eller dött, går inte att reparera.

Och även om blodcirkulationen fortfarande fungerar men hjärnan är utslagen, finns inga möjligheter att få själva personen tillbaka till livet.

Läs mer:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Nekros
https://www.metro.se/artikel/r%C3%A4ttsl%C3%A4karen-det-h%C3%A4r-h%C3%A4nder-i-kroppen-n%C3%A4r-du-d%C3%B6tt-xr
http://www.st.nu/medelpad/sundsvall/det-har-hander-med-kroppen-nar-livet-upphor

 

Skapa nytt  liv eller förlänga det som redan existerar?

 

Idag finns olika idéer om tekniker som skulle kunna tänkas återskapa ett liv eller förlänga ett som redan existerar.

Kloning
Ett alternativt sätt att återfå en människa i livet skulle kunna vara att klona fram en kopia av individen. Men det är inte samma sak som att man återfår samma person. Det vi får är ”bara” en genetisk kopia av individen, ungefär som en enäggstvilling.

Forskare har lyckats klona ett antal olika djurarter men ännu så länge har ingen människa klonats fram. Dels för att det är mycket svårt att få det att fungera, dels för att det finns starka etiska skäl mot att genomföra detta. I Sverige är det förbjudet att klona hela människor.

Läs mer:
http://henrikbranden.se/10-fragor-om-kloning/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kloning

 

Kryonik/Nedfrysning – Lurendrejare ger hopp om evigt liv utan garantier.
Genom att frysa ned sig själv påstås man kunna ”spara sig” för att kunna tinas upp och återvända till livet någon gång i framtiden. Förhoppningen är att man då ska ha funnit botemedel mot livshotande sjukdomar eller att man drömmer om att få leva för evigt.

Tekniken går ut på att man kyler ner kroppen långsamt till minus 196 grader och att man ersätter kroppens vätskor med ett kylmedel som sägs undvika frysskador på kroppens celler. Man får inte frysa ner en levande människa utan det ska ske först när döden inträffat. Men detta är mycket svårt att hinna göra innan den naturliga nedbrytningen har börjat och utan att vid själva nedfrysningen ytterligare skada kroppens celler.

För återigen, det finns inget sätt att reparera eller återskapa en död cell. Och utan celler kan det inte finnas någon fungerande kropp, vilket omöjliggör en återupplivning och återskapandet av medvetandet. I en levande varelse har naturen löst problemet med celldöd genom att bilda nya celler.

Läs mer:
https://sv.wikipedia.org/wiki/Kryonik
https://m3.idg.se/2.1022/1.509502/kryonik—ett-hopp-om-en-resa-i-tiden-att-frysa-ned-kroppen-for-framtiden

”Frysta drömmar – kryonikfiktion och drömmen om evigt liv”
http://sverigesradio.se/sida/avsnitt/1046027?programid=503

 

Huvudtransplantation
Under de senaste åren har några kirurger påstått att de snart kommer att kunna transplantera huvuden till andra kroppar. Detta t.ex. för att någon med en obotlig sjukdom ska kunna leva längre eller någon med en funktionsnedsättning ska få en mer rörlig kropp.

Försök har redan gjorts; man sägs ha lyckats återansluta en död persons huvud till sin ryggrad, sina nerver och blodkärl. Nästa försökssteg ska vara att transplantera ett huvud från en död människa till en annan död människa.

Om det sen kan fungera att göra detta mellan en levande människas huvud till en nyss avliden, annan människas kropp, återstår att se. De problem man kan stöta på är bl.a. smärta när huvudet ska försöka anpassa sig till den nya kroppen, oklarheter kring vilka reaktioner kropp respektive hjärna kommer att uppvisa.

Om det nu överhud taget (sic!) skulle gå att koppla samman huvudet med den nya kroppens ryggmärg, ryggrad, nerver, blodkärl etc. Dessutom finns flera etiska dilemman.

Läs mer:
https://www.metro.se/artikel/v%C3%A4rldens-f%C3%B6rsta-huvudtransplantation-p%C3%A5-m%C3%A4nniska-genomf%C3%B6rd

 

Annat som nämns i pjäsen

 

Fortsätter hår och naglar att växa efter det att man dött?
Nej, det är en myt. Hår och naglar kan bara växa på en levande kropp. Det som gör att naglar kan se ut att ha vuxit efter en människas död, beror på uttorkning av den omgivande huden som dragit sig tillbaka.

 

Antikroppar mot smittkoppor – Vaccin
År 1796 lyckades den engelske läkaren Edward Jenner odla fram ett vaccin mot smittkoppor.

Folkvisdomen hävdade att de som haft sk. kokoppor inte fick smittkoppor, vilket väckte Jenners intresse. Kokoppor orsakar bara en kortvarig infektion hos månniskan. Däremot är kokoppsviruset nära släkt med smittkoppsviruset vilket gör att kokoppsinfektion ger immunitet mot både kokoppor och smittkoppor. Jenners vaccin var baserat på kokoppsviruset och han skapade ordet ”vaccination” från latinets ord för kokoppor, vaccine (lat. vacca, sv. ko).

 

Tre medicinska forskare som Victor Frankenstein vill studera:

Cornelius Agrippa (1486-1535): Tysk naturfilosof och representant för den fantastiska riktning, som härskade inom vetenskapen mot medeltidens slut och som hävdade att människan genom hemliga medel kunde vinna en övernaturlig makt över de sinnliga tingen. Argumenterade för att att kvinnor är överlägsna män och gör en rad omtolkningar av Bibeln och kritiserar därmed tidens kvinnosyn.

 

Albertus Magnus (1206-1280): Upptäckte arsenik. Gjorde studier av naturen erkända som vetenskap inom kristenheten. Skiljer på den kunskap vi når genom tro/uppenbarelse och den kunskap vi får via filosofi/vetenskap.

 

Paracelsus (1493-1541). Schweizisk läkare, alkemist, naturfilosof och mystiker. Inom paracelsismen blandades rationella medicinska överväganden med mystiska, spekulativa inslag. Han spelade roll för utvecklingen av apoteksväsendet.

 

Läs mer:
https://kriminalteknikern.wordpress.com/2012/07/15/vaxer-naglar-efter-doden/
https://sv.wikipedia.org/wiki/Vaccination
https://sv.wikipedia.org/wiki/Agrippa_av_Nettesheim
https://sv.wikipedia.org/wiki/Albertus_Magnus
https://sv.wikipedia.org/wiki/Paracelsus
https://sv.wikipedia.org/wiki/Paracelsism

 

Ytterligare läsning
Merete Mazzarella: Själens nattsida. Om Mary Shelley och hennes Frankenstein. (Atlantis 2014)

https://www.adlibris.com/se/bok/sjalens-nattsida-om-mary-shelley-och-hennes-frankenstein-9789173537063
http://litteratur.sets.fi/bok/sjalens-nattsida/

Frankenstein, Baudelaire och det (möjligen) onda förnuftet.

Ungefär mitt i pjäsen träffar varelsen den blinde De Lacy. Tillsammans med honom lär varelsen sig att läsa och prata ordentligt. Han upptäcker att han kan sjunga och spela fiol. Han utvecklar förmåga att tänka och resonera kring olika mänskliga dilemman. Han upptäcker också att han kan franska då han läser ett citat ur en prosadikt av Charles Baudelaire.

La plus belle des ruses du diable est de vous persuader qu’il n’existe pas.

(”Djävulens bästa trick är att övertyga er om att han inte finns.”)

 

Baudelaires prosadikter (”Petite poëmes en prose” eller ”Le Spleen de Paris”) gavs ut 1869, två år efter Baudelaires död och hela 51 år efter det att Mary Shelleys roman om Frankenstein kom ut. Episoden där Varelsen möter den blinde De Lacy finns med i originalberättelsen, men att varelsen citerar Baudelaire är förstås ett tillägg som vi valt att göra i vår tolkning av berättelsen.

Vad vill vi säga med det?

Man kan se det som ett sätt att peka på hur den blinde mannen missar att det kan bo ondska i det som vi uppfattar som klokt och gott. Trots de goda egenskaper varelsen visar prov på har han förmåga att döda.

Men tittar man närmare på Baudelaires prosadikt där citatet förekommer, finner vi ytterligare kopplingar till de teman som finns i berättelsen om Frankenstein och hans skapelse. Teman som berör framsteg, förnuft, vetenskap och vidskepelse, gott och ont.

 

Prosadikten heter (i Erik Blombergs översättning) ”Den frikostige spelaren” (”Le Joueur généreux”, nr XXIX) och handlar om ett möte med djävulen.

Textens Jag har stött ihop med djävulen och får följa med honom ner i en överdådigt lyxig spelhåla. De blir snabbt som bästa vänner. De äter, dricker, röker, samtalar och spelar hasard hela natten. Huvudpersonen spelar efter en kort stund bort sin själ vilket inte bekommer honom särskilt. ”Själen är en så oåtkomlig sak, oftast till ingen nytta och ibland så besvärlig att denna förlust inte berörde mig mer än om jag på en promenad hade tappat mitt visitkort.”

De två talar vidare ”om världsalltet, dess uppkomst och slutliga undergång, om århundradets stora tanke: framåtskridandet och utvecklingen, och om den mänskliga dårskapens former i allmänhet.” Djävulen förklarar bl.a. att människans olika filosofiska system är orimliga.

Djävulen berättar också att han inte alls berörs av att ha ett så dåliga anseende världen över. Han försäkrar tvärt om att han är den ”som det låg mest om hjärtat att vidskepelsen utrotades.” Han sägs osynligt närvara vid vetenskapliga sammankomster och drar sig inte för att ”ingjuta sin ande i pedagogens penna, ord och samvete”.

Djävulen tycks med andra ord vara närvarande lite varstans i det moderna, rationella samhället, det samhälle som i under första halvan av 1800-talet kommit att präglas av upplysningens idéer och vetenskapens upptäckter och framsteg.

Djävulen berättar vidare att han bara en enda gång känt sin maktposition hotad. Och det var när han  i en kyrka fick höra en ovanligt skarpsinnig predikant yttra orden:

Mina kära vänner, glöm aldrig då ni får höra förnuftets framsteg prisas, att djävulens utsöktaste list är att övertyga er om att han inte existerar!

 

Citatet som är med i Teater Barbaras version av Frankenstein, är alltså sprunget ur ett resonemang kring förnuft och framsteg. Baudelaire tycks mena att djävulens bästa verktyg, det som han bygger sin makt på, är att få människorna att lita blint på förnuft och vetenskap; att få dem att se utveckling och framsteg som  något entydigt gott. Kanske menar Baudelaire att den dag då vi anser att vi utrotat djävulstron och andra vidskepelser (även gudstron?), då har i själva verket ondskan slutgiltigt segrat.

Är det möjligt att vi människor helt och hållet skulle kunna förstå och förklara världen? Skulle det i så fall vara farligt? Eller är det en illusion att vi kan leva helt och hållet förnuftigt och rationellt? På vilket sätt skulle i så fall den illusionen vara farlig?

 

När natten i djävulens spelhåla är till ända får huvudpersonen en gåva som kompensation för sin förlorade själ. Djävulen ger honom det han kunde ha vunnit om han haft tur i spel nämligen förmågan att övervinna långtråkigheten. Djävulen menar att likgiltigheten är roten till människans olycka. Huvudpersonen ska alltså hädan efter aldrig komma att tröttna på lyx, resor, rikedom, smicker, sex och andra njutningar. Han ska aldrig mer behöva känna likgiltighet inför det goda som hör människolivet till.

Huvudpersonen vågar knappt tro sin lycka. När han lämnats ensam drabbas han av tvivel och ber en aftonbön som kärnfullt formulerar människans ambivalens inför existensen: ”Gode Gud, laga så att djävulen håller sitt ord!”

Vårt hopp står till att en god gud ska hjälpa djävulen att ge oss de egenskaper vi behöver för att uthärda tillvaron som människa.

 

Om sina prosadikter skrev Baudelaire själv att de var sprungna ”ur upplevelsen av de stora världsstäderna, ur korsningen av deras otaliga förbindelser”. Baudelaire såg de skarpa kontrasterna i sitt Paris; rikedom och fattigdom, brutalitet och skörhet, ömhet och hat. Dikterna uppstår i kraftfältet mellan den förkrossande likgiltigheten och det ouppnåeliga idealet.  

Hos Baudelaire finns – liksom hos Frankensteins varelse – en stark känsla av utanförskap; av hat mot de etablerade och lyckade. Ett utanförskap som skapar en särskild sorts känslighet för de mekanismer som utesluter och stöter bort. En lyhördhet för och en förmåga att leva sig in i de ringaktades öden.

Det dekadenta och morbida var en trend i den tid Baudelaire verkade. Han översatte t.ex. och inspirerades av Edgar Allan Poe, den moderna skräck- och spänningslitteraturens portalfigur. Och hans motivkrets – en kontrastrik blandning av skönhet, fulhet, dekadens och erotiska utsvävningar –  provocerade verkligen hans samtid. Några dikter i samlingen ”De ondas blommor” (Les Fleurs du Mal, 1857) blev t.ex. åtalade för att de ansågs vara sedlighetssårande.

Bara två år efter att ”De ondas blommor” gavs ut, utkom en annan, kanske ännu mer banbrytande skrift ut, nämligen Charles Darwins ”Om arternas uppkomst” eller som den fullständiga titeln lyder: Om arternas uppkomst genom naturligt urval eller de bäst utrustade rasernas bestånd i kampen för tillvaron . Även Darwins idéer provocerade och utmanade – framför allt de rådande religiösa dogmerna om människans ursprung. Skulle vi människor inte vara kronan i Guds skapelse utan härstamma från aporna!?

 

Baudelaires och Darwins tid var alltså en tid av omvälvande vetenskapliga framsteg, ökad kunskap om världen och människan. Och även av banbrytande litterära skildringar av människans lägsta instinkter; hennes nöd och lidande.

Mary Shelley var med sin berättelse om Frankenstein en föregångare i sin stävan att utforska människans relation till vetenskapen och Gud men också människans förhållande till sina egna drivkrafter och instinkter. Och hon var en föregångare när det gäller att problematisera det Baudelaire benämner ”århundradets stora tanke: framåtskridandet och utvecklingen”.

 

Anders Jansson

 

Citaten är hämtade ur ”Prosadikter” av Charles Baudelaire, Natur och Kultur, 1957. Översättning av Erik Blomberg.

Läs mer
http://litteraturhistorien.se/skrackromantik-hos-hoffmann-shelley-och-poe/