Lärarmaterial:

VETA BÄST – Hur kan du vara så säker?

Lärarmaterial till VETA BÄST med uppföljning och övningar

Till eleverna

Hej!
Snart kommer ni att få besök av Teater Barbara med klassrumsföreställningen ”VETA BÄST – Hur kan du vara så säker?” Vi som spelar heter Johan Ehn och Anders Jansson. Ni kommer att få möta ett antal olika rollfigurer bland annat Nene och Jojo, två mellanstadieelever och Minerva, som är skolbibliotekarie. Det sker en hel del oväntade saker som gör att alla får mycket att fundera över när det gäller kunskap, sanning och vänskap. Vad är att veta bra? Finns det olika sanningar? Hur ska vi vara mot varandra? Hur kan man vara så säker? Efter föreställningen har vi en kort stund där vi kan prata lite. Om ni kommer på frågor efter det, eller om ni har tankar som ni vill dela med er av, får ni gärna höra av er.

Vi ser fram emot att spela för er!
Teater Barbara
info@barbara.nu

Till Pedagogerna

Varför göra en föreställning om kunskap för skolan?

När vi började planera den mellanstadieföreställning som ni just sett, hade presidentvalet i USA just ägt rum och folkomröstningen om Brexit i Storbritannien skulle snart genomföras. Det florerade mycket falska påståenden i debatten och Internet översvämmades av respektlösa personangrepp. Konspirationsteorierna frodades och polariseringen växte. Vi ställde oss frågan; hur kan vi som jobbar med teater bidra till ett mer sansat samtalsklimat som minskar påverkan från falska nyheter, som motverkar faktaresistens och förutfattade meningar? Vi tänkte till en början att vår föreställning skulle handla om källkritik. Sen märkte vi ju att vi inte var ensamma om att starta just den typen av projekt.

Vi frågade oss då om det skulle kunna vara möjligt att gå ett steg djupare. Är det möjligt att göra teater om det som är förutsättningen för att vi ska kunna vara källkritiska? Är det möjligt att göra en underhållande föreställning för mellanstadiet om kunskap? Kan vi, som kommer från teaterns värld, inspirera er, som befinner er i skolans värld, att reflektera över fenomenet kunskap på ett sätt som ni inte redan gör?

Vi tror att vi har hittat en annan, kanske lite mer filosofisk infallsvinkel på ämnet kunskap. Och vi hoppas att föreställningen ska inspirera er att fortsätta diskutera hur olika sorters kunskap samverkar, hur vi kan förhålla oss till sanning, till begrepp, språk och föreställningsförmåga. Vi hoppas också att ni finner anledning att samtala vidare om vänskap, respekt för våra olikheter och hur vi beter oss mot varandra. Hur gör vi när vi inser att vi har fel eller inte vet? Sammantaget sådant som vi inom teatern alltid sysslar med, nämligen det unikt mänskliga.

Vänliga hälsningar
Teater Barbara

Vad kan en teaterföreställning tillföra i skolans arbete?

Ingens upplevelse av en teaterföreställning är mer värd än någon annans. Det finns heller inget rätt eller fel sätt att uppfatta en teaterföreställning på. Alla har rätt till sin upplevelse och åsikt. De äldre vet inte mer eller bättre än de yngre. Vi behöver inte vara överens! Men när olika åsikter och upplevelser får mötas, då fördjupas och utvecklas allas kunskaper om de frågeställningar föreställningen har väckt.

Avsikten med föreställningen och det här materialet är inte att ge färdiga svar utan att väcka nya frågor. I efterarbetet kan vi få syn på elevernas egna åsikter och perspektiv. Vi hoppas att deras upplevelser av föreställningen ska verka stärkande och ge upphov till diskussioner och reflektioner.

Förberedelser

Den här föreställningen kommer till ert klassrum och utspelar sig just där. Det gör den lite ovanlig jämfört med föreställningar som spelas på en teaterscen med scenografi, ljus och publiken sittande i en salong. Här sker allt med ett minimalt avstånd mellan skådespelare och publik. Skådespelarna tar emot eleverna och ser till att de får sittplatser i klassrummet. De stämmer också av vilka regler som måste gälla för att upplevelsen ska bli så bra som möjligt.

Självklart är det bra om eleverna vet vad föreställningen heter och har ett hum om vad den handlar om. Men vi tycker inte att det är nödvändigt att ni går igenom pjäsens handling eller budskap i förväg. Vi tror att det är bättre att elevernas spontana upplevelse av föreställningen får bli utgångspunkt för en uppföljande fördjupning. Vi tycker att det räcker att delge eleverna den ovanstående texten ”Till eleverna”.

Om ni ändå vill ha ytterligare tips om hur ni kan förbereda er och eleverna inför föreställningen kan ni ladda ner följande pdf-fil.

https://barbara.nu/wp-content/uploads/2017/06/Inf%C3%B6r-teaterbes%C3%B6ket.pdf

Efter föreställningen

Det här materialet innehåller förslag på hur ni kan följa upp föreställningen ”VETA BÄST – Hur kan du vara så säker?”. Genom ett öppet förhållningssätt kan ni komma bortom enkla värdeomdömen som ”bra” och ”dåligt”. Och hur ni genom elevernas upplevelser kan få inspiration till fortsatta samtal.

Eftersom föreställningen vänder sig till elever i olika åldrar överlåter vi till er pedagoger att välja

vilka av följande övningar och frågeställningar som ni tror passar just era elever.
Om ni vill ha fler allmänna tips på hur man kan följa upp en teaterföreställning kan ni ladda ner den här pdf-filen:

https://barbara.nu/wp-content/uploads/2017/06/Efter-teaterbes%C3%B6ket.pdf

Om ni behöver fräscha upp minnet av föreställningen kan ni använda er av den resumé som finns sist i materialet

Förslag på aktiviteter

Minnesrunda

Ett bra sätt att komma igång kan vara att göra en minnesrunda. Låt alla fundera en stund – kanske medan man blundar – för att komma ihåg något som man särskilt minns från föreställningen. Låt sedan alla berätta om sitt minne. Men kom ihåg att alla av olika skäl kanske inte är redo att fullt ut prata om sitt minne. En möjlighet är också att låta eleverna berätta två och två för varandra.

Rollfigurer, situationer och repliker

Associera fritt kring rollfigurer, situationer och repliker ur föreställningen.

 

Pröva följande frågor om rollfigurerna:

Hur är Minerva? Hur är Nene? Hur är Jojo? Hur är Ari? Hur är Leo?

Hur är Nene och Jojos relation?

Hur är Aris och Leos relation? Hur är deras relation till de andra tre?

Hur är Minervas relation till de tre andra?

Hur förändras relationen mellan Nene och Jojo?

 

Välj en situation ur pjäsen att samtala kring.

Använd er gärna av resumén som finns i slutet av materialet.

 

Pröva någon av följande frågor:

Vad tror du personerna tänkte

Vad tänker du?

Tycker du att det var bra? Varför? Varför inte?

Varför tror du att personer sa som de gjorde?

Vad tycker du skulle ha hänt?

Vad kunde personerna ha gjort istället

Vad tror du händer med rollfigurerna när pjäsen är slut?

 

Välj en eller flera repliker eller replikskiften att samtala kring.

Pröva följande frågor:

Vad tänker du om det som sägs?

Vad tror du rollfigurerna menade med vad de sa?

Vad skulle du ha sagt?

Vad skulle du ha svarat?

 

Här är några replikskiften ur pjäsen:

NENE: Varför finns det bibliotek fortfarande? Allt finns ju på nätet.

MINERVA: Ja, vad ska vi med bibliotek till?

ARI: Då kan ju jag passa på att fråga er. Hur definierar ni kunskap?

NENE: Definierar?

ARI: Ja, vad har ni sagt om kunskap?

NENE: Det är väl sånt man kan. Sånt man lär sig. Eller vadå, jag vet inte…

ARI: Ah! Att veta att vi inte vet, det är en bra början! (…) Det är då vi förstår att vi behöver kunskap.

ARI: Vilka är mina goda skäl till att jag är övertygad om att det här är en himation?

JOJO: Ska jag gissa?

ARI: Nja… om vi bara gissar, har vi inte kunskap. Vi måste veta. Varifrån kommer vårt vetande?

MINERVA: Sanning. Viktigt. För att det ska vara kunskap, så måste ju det vi är övertygade om vara sant. Förstås.

NENE: Men hur ska jag kunna veta om något är sant? Folk ljuger ju och fuskar

JOJO: Som du gjorde på geografiprovet?

ARI: Hur vet du att det är sant att det regnar?

NENE: Kanske för att du säger att det regnar?

ARI: Bra! Andra människor kanske är vår allra viktigaste källa till kunskap. Men tänk om jag inte talar sanning?

NENE: Då får jag väl lita på mig själv.

ARI: Hur då?

NENE: Vadå? Jag kanske bara drömmer? Verkligheten kanske inte finns? Jag kanske egentligen är en mattant år 2048 som är nedsänkt i en virtuell värld där jag är en femteklassare år 2019?

ARI: Nene, här är en hand. Och här är en annan hand. (Han slår ihop dem med en smäll) Det verkar i alla fall vara sant att vi har händer. Vi har bättre skäl att tro att verkligheten verkligen finns, än att vi skulle leva i en dröm, eller vad du nu sa.

MINERVA: Man kan aldrig vara tvärsäker. Kunskap kan visa sig vara okunskap.

MINERVA: Här kan vi läsa om Marie Curie, till exempel. Första kvinnan som fick Nobelpriset. Det kanske vore nånting för dig, Nene?

NENE: Vadå?

MINERVA: Forskning.

NENE: Skulle inte tro det. Jag ska bli basketproffs.

LEO: Flossa? Vad är det?

NENE: Det är en dans. Jag kan visa dig.

LEO: Hur då?

NENE: Jag kan inte göra alla rörelser. Men jag kan säga hur du ska göra.

NENE (När Leo lärt sig flossa): Men vänta, är inte det här också kunskap?

ARI: Den andra sortens kunskap visar hur vi gör nånting.

JOJO: Som att kolla en ritning och bygga ett hus? Läsa ett recept och laga mat?

ARI: Just det!

NENE (Till Jojo): Måste du smöra hela tiden

JOJO: Måste du fuska hela tiden?

NENE: Käften!

NENE: Måste man veta så mycket hela tiden!?

NENE: Jag trodde att du skulle skvallra

JOJO: Om det där med provet

NENE: Ja, och det där med Thailand

JOJO: Vadå?

NENE: Vi var ju aldrig där…?

NENE: Du är en bra nörd. Du vet en massa bra saker.

JOJO: Är det säker?

NENE: Jag är övertygad.

JOJO: Har du goda skäl?

NENE: Flera.

JOJO: Är det sant då?

NENE: Ja. I alla fall för mig

Förslag på frågeställningar

 

Vad är kunskap? Vad är inte kunskap?

ARI: Övertygelse + Goda skäl + Sanning = Kunskap. Alla tre ingredienserna måste vara med för att det ska bli kunskap.

Hur blir det med kunskapen om…

Du är övertygad om något. Du har goda skäl. Men det är inte sant…

Du är övertygad om något. Det är sant. Men du har inga goda skäl…

Något är sant. Det finns goda skäl. Men du är inte övertygad…

Vilka andra ord kan man använda istället för ”goda skäl”?

ARI: Varifrån får vi vårt vetande?

Ge exempel på kunskap som vi får från…

Andra människor

Våra sinnen (syn, hörsel, känsel, smak, lukt)

Observationer, undersökningar, experiment

Erfarenhet

Övning

Traditioner

ARI: Att veta att vi inte vet, det är en bra början.

Hur kommer kunskap till?

Diskutera olika sätt som vi kan få, hitta eller skapa kunskap på.

När börjar vi söka efter kunskap?

Olika sorters kunskap

ARI: Den första sortens kunskap handlar om att veta hur något är. Till exempel 1+1=2, Jorden rör sig runt solen.

Vilka exempel kommer du att tänka på?

ARI: Den andra sortens kunskap handlar om att veta hur man gör något. Till exempel dansa.

Vilka exempel kommer du att tänka på?

ARI: Den tredje sortens kunskap är inte aktuell för barn (…) Den kräver erfarenhet. Det handlar om att kunna bete sig klokt och göra sådant som är bra för flera än en själv.

JOJO: Som min mormor? När jag bråkar med min brorsa så lyckas hon alltid säga rätt saker. Så slutar vi bråka.

ARI: Just så!

NENE: Men vadå? När jag var i Thailand och kom bort från mamma och pappa. Då kom jag på att jag hade en servett från vårt hotell i fickan och då visade jag den för en polis och då hjälpte han mig. Var inte det klokt?

Vad tänker du om Jojos och Nenes exempel?

Har du egna exempel på den tredje sortens kunskap?

Sanning

NENE: Vadå, ska jag inte säga sanningen?

MINERVA: Ibland kanske vi måste avstå från att säga sanningen för att inte göra andra människor ledsna.

Vad är bra med att alltid säga sanningen?

Finns det situationer när det är bra att låta bli att säga sanningen?

I vilka situationer kan det vara rätt att ljuga?

 

Aris tre olika sorters sanningar.

Sådan som är sann i alla tider och på alla platser (det spelar ingen roll vad vi tycker).

Sådan som handlar om vad som är populärt eller modernt (spelar ingen roll vad vi tycker)

Sådan som handlar om vad vi tycker är fint-fult, gott-äckligt (personlig smak, tyckande)

Kommer du på några egna exempel på de tre olika sorterna?

Att ha fel

ARI: Så jorden vrider sig alltså runt sig själv samtidigt som den rör sig i en bana runt solen (…) Hur kom ni på det här?

Vad kan det vara som gör att vi inser att vi haft fel?

Hur kan man göra när man inser att det man trott är fel?

Hur känns det att inse att man har fel?

Vilka fördelar finns med att inse att man har fel?

Fusk

NENE: Hur ska jag kunna veta vad som är sant? Folk ljuger ju och fuskar…

JOJO: Som du på geografiprovet?

Hur reagerar Nene?

Vad gör man när man vet att någon har fuskat?

Har du fuskat någon gång? Varför? Hur kändes det? Fick någon reda på det? Var det värt det?

Fantasi – Föreställningsförmåga

NENE: Det finns ju sånt som alla vet vad det är men som ingen kan se. Det är ju spooky. (…) Samhället till exempel. Alla vet ju vad det är. Men var finns samhället? Kan du ta på samhället? Nej det går ju inte och det är konstigt!

Fundera kring skolan. Vad är skolan mer än själva byggnaden? Vad händer med skolan när ni inte är där? Var finns skolan då?

Kommer ni på fler exempel på saker som finns fast vi inte alltid kan se dem eller ta på dem??

Vänskap – Ilska – Förlåtelse

NENE: Vi är inte kompisar längre! Fatta det! (…) För att vara en som vet så himla mycket så fattar du ingenting om hur det hur det fungerar i den riktiga världen! Alla tycker att du är en hopplös nörd!

JOJO: Du är en fuskare!

Vad tycker du är viktigast i vänskap?

Hur känns det att ha en kompis

Vad uppskattar du mest hos en kompis?

Vad är det värsta en kompis kan göra mot en?

Hur gör du för att bli sams med en kompis när ni varit osams?

JOJO: Tycker du att jag är en hopplös nörd?

NENE: Nej, det gör jag inte. Och jag skulle aldrig ha sagt det där att du inte är min kompis. Förlåt igen.

Hur känns det när man gjort något dumt?

Hur vet man att någon är ledsen

Vad kan vara orsaken till att någon gör eller säger något dumt till någon annan

Hur vet man när man ska säga förlåt?

Hur vet man att den som gjort eller sagt något dumt verkligen ångrar sig?

Är man förlåten bara för att man sagt ordet förlåt?

När var du arg på någon sist?

Värderingsövningar

Fyra hörn.

Du har gjort något dumt mot någon annan, vem bestämmer när du ska säga förlåt?

  1. Jag, när jag själv vill.
  2. Den som blivit utsatt har rätt till en ursäkt på en gång.
  3. En vuxen kan bestämma att jag ska be om förlåtelse när jag fått förklara vad som hände
  4. Öppet hörn

Om att ljuga

  1. Det är alltid fel att ljuga
  2. Man kan ljuga lite, ibland för att få som man vill eller hjälpa någon annan
  3. Man kan ljuga – så länge ingen annan skadas.
  4. Öppet hörn

Nenes och Jojos lek

Nene och Jojo låtsas att det inte finns ett ord för elefant utan säger istället ”ett stor grått djur med stora öron och lång snabel”. Sen prövar de att ersätta de olika orden med gester. De lyckas ända tills de ska hitta en gest för färgen grå.

Tänk om det inte fanns ord för…

Pröva att hitta på egna varianter. Till exempel, tänk om det inte fanns ett ord för glasspinne? Hur skulle vi då säga? Kanske ”En sån där söt, kall, massa på pinne som är god att äta”. Pröva sedan att ersätta de olika orden med en gest eller ett ljud. Vilka ord är lätta att ersätta. Vilka är svåra att ersätta?

Resumé av VETA BÄST – Hur kan du vara så säker

Introduktion

Vi möter två skådespelare som visar publiken på plats. I rummet finns också tre stora dockor. Spelet börjar med att mellanstadieeleven Jojo frågar sin klasskamrat Nene om de ska leka efter skolan. Nene är ovillig och tycker att Jojo är barnslig. Bibliotekarien Minerva hälsar alla välkomna. Eftersom så få besöker hennes skolbibliotek har hon bestämt sig för att komma till klassrummet med några av sina gamla favoritböcker för att prata om kunskapens historia.

 

Nene ifrågasätter vad vi ska ha bibliotek till när det går så mycket fortare att hitta saker på nätet. Jojo besöker ofta biblioteket, uppskattar lugnet och möjligheten att finna ny kunskap.

 

Människans utveckling 

Minerva börjar med att visa en ”naturfilm” som berättar om hur människorna en gång för ungefär två miljoner år sedan började skilja sig från andra djur. Vi utvecklade förmåga till hjälpsamhet, språk och föreställningsförmåga. Vi lärde oss att föra vidare och utveckla kunskap mellan generationer. ”Filmen” avslutas med att människan skapar skriftspråk, som gör att vi kan lagra kunskap utanför våra hjärnor; utanför våra kroppar.

 

Aristoteles och kunskapsformeln

Minerva börjar berätta om filosofen Platons gamla formel som kan visa vad som är kunskap. När hon öppnar den stora boken om kunskapens historia börjar det mullra och plötsligt ramlar en man i vit klädedräkt in i klassrummet. Minerva svimmar när hon förstår att det är Platons elev Aristoteles. Han verkar ha trillat igenom ett tidshål. Ari förstår att han hamnat i en skola 2400 år framåt i tiden där hans favoritämne kunskap ska diskuteras. Ari blir inspirerad och tar över lektionen. Han börjar gå igenom Platons formel (”Övertygelse + Goda skäl + Sanning = Kunskap”). De använder Aris klädedräkt (en så kallad himation) som exempel. Alla tre ingredienser måste finnas med för att det ska vara kunskap. Nene är otålig och frågvis.

 

Exempel

Ari är övertygad om att hans klädedräkt heter himation och han presenterar sina goda skäl. Just som de ska avgöra om detta också är sant, vaknar Minerva. Hon accepterar att Ari fortsätter genomgången av kunskapsformeln. Nene frågar sig hur vi kan veta vad som är sanning eftersom många ljuger och fuskar. Jojo antyder att Nene själv har fuskat på ett geografiprov. Ari tar ett annat exempel. Hur kan du veta att det är sant att det regnar? Exemplet vill visa att andra människor och våra sinnen är våra viktigaste källor till kunskap.

 

Verkligheten

Nene ifrågasätter om sanning finns. Vi kanske bara drömmer? Verkligheten kanske inte ens finns? Ari får Nene att inse att det är troligare att verkligheten verkligen finns än att vi skulle leva i en dröm. Nene förstår hur kunskapsformeln fungerar; ”När jag har goda skäl att vara övertygad om att det är sant att Ari har på sig en konstig himation, då har jag kunskap om att Ari har på sig en konstig himation”. När Nene tillägger att det också är sant att Aris klädedräkt är omodern och ful, blir Ari tvungen att reda ut vad som är en sanning.

 

Tre sorters sanningar

Det visar sig finnas tre sorters sanningar. Först sådant som är sant i alla tider och på alla platser, t.ex 1+1=2, sådant som är sant oavsett vad vi tycker (en objektiv sanning). Den andra sortens sanning är sådant som har med modernt eller populärt att göra. I vår tid i Sverige är det sant att Aris klädedräkt är omodern. I Aris tid i Grekland är det sant att den var modern. Den tredje sortens sanning rör sådant vi tycker är fint, fult gott eller äckligt. Sådant som bara kan vara sant för just den person som tycker det.

 

Nene förstår och accepterar principen. Ari blir exalterad och börjar prata om att allt i världen kan prövas enligt kunskapsformeln, t.ex. Aris kunskap om att jorden är universums centrum. Minerva stoppar Ari och börjar bläddra i boken efter fakta om hur det ligger till. Då börjar det återigen mullra och ännu en tidresenär dyker upp.

 

Leonardo Da Vinci

Det visar sig vara Leo som kommit till klassrummet från 1400-/1500-talets Italien. Leo visar att han vet att Minerva var vishetens gudinna som ofta symboliseras av en uggla. Minerva förstår att det är konstnären Leonard Da Vinci som kommit. Hon visar hon honom hans målning av Mona Lisa. Renässansen är Minervas favoritperiod. Hon svimmar igen.

 

Leo känner igen Ari från bilder och vi får veta att Leo inte bara är konstnär utan även filosof, arkitekt och mycket annat, en så kallad renässansmänniska.

 

Solen och jorden. Kunskap och okunskap

Minerva vaknar och Ari återgår till lektionen. Ari är övertygad om att jorden är universums centrum och han presenterar sina goda skäl. Dag och natt skapas genom att det ser ut som att solen rör sig runt jorden. Jojo menar att det inte kan vara kunskap eftersom det inte är sant. Jojo engagerar Ari i ett ”experiment” där han får Ari att röra sig runt en lampa. Experimentet visar att natt och dag blir till genom att jorden rör sig runt sin egen axel samtidigt som den rör sig i en bana runt solen. Ari inser att det är en bättre förklaring och accepterar den sanna kunskapen. Minerva berättar att det var Gallieo Galliei som gjorde upptäckten efter Aris och Leos tid. Hon konstaterar att vi sällan kan vara tvärsäkra eftersom kunskap kan visa sig vara okunskap.

 

Bara gubbar?

Nene gör iakttagelsen att det bara verkar vara gubbar som kommit på saker genom kunskapens historia. Minerva menar att även kvinnor kommit på saker men att det ofta varit män som fått uppmärksamhet. Minerva visar en bok som berättar om olika kvinnor som gjort avgörande upptäckter. Minerva föreslår att Nene kanske ska ägna sig åt forskning. Nene vill hellre bli basketproffs.

 

Dans

Leo fascineras över den nya kunskapen om jorden och solen och påbörjar en dans runt lampan. Nene frågar om Leo kan flossa. Nene lär Leo att flossa. En sång blir till. Nene frågar sig om inte även dans är kunskap.

 

Tre olika sorters kunskap och en konflikt

Ari förklarar att det finns tre olika sorters kunskap. Dels sådan kunskap som vi kan testa med formeln, som visar hur något är (episteme). Dels sådan kunskap som visar hur man gör något (techne). När Jojo visar att han förstått tycker Nene att han smörar. Jojo kallar Nene fuskare. Minerva avbryter. Vad är det som pågår mellan Nene och Jojo?

 

Ari tvekar om den tredje sortens kunskap kan vara aktuell för barn eftersom den kräver erfarenhet, sådant vi får av att leva. Den tredje sortens kunskap handlar om att kunna bete sig klokt i svåra situationer och göra sådant som blir bra för flera än en själv (fronesis). Jojo berättar om hur hans mormor kan vara klok. Nene och berättar då om vad som hände under en Thailandsresa. Nene kom bort från sina föräldrar men löste problemet. Var inte det klokt?

 

Varför ska vi veta? Vad vet vi? Vem är kompis med vem?

När Jojo frågar mer om händelsen börjar Nene ifrågasätta varför vi måste veta så mycket hela tiden. Minerva upprepar vad Ari och Leo sagt; ”Det är först när vi vet att vi inte vet som vi börjar leta efter ny kunskap”. Nene tycker att det är konstigt att det finns saker som alla vet vad det är men som ingen kan se. Samhället till exempel. När Jojo försöker hjälpa till med ett svar blir Nene rasande. Nene tycker att Jojo är en besserwisser och en hopplös nörd som inte fattar hur det fungerar i den verkliga världen. Nene vill inte längre vara kompis med Jojo. Jojo kallar återigen Nene för fuskare.

 

Ari, Leo och Minerva försöker förstå vad som hänt mellan Nene och Jojo. Jojo menar att något blev konstigt mellan dem när Nenes mamma fick nytt jobb och de flyttade till villa. Nene vill inte prata om saken. Nene ber Jojo om ursäkt. Jojo accepterar ursäkten.

 

Elefanten utanför rummet. Föreställningsförmåga

Leo tittar ut genom fönstret och säger att det står en elefant på skolgården. Minerva svimmar. Nene tror inte på Leo. Leo erkänner att han lurades men påstår att alla – trots att de egentligen förstod att det inte kunde vara sant – började tänka på elefanter. Nene förstår inte Leos avsikter. Jojo kopplar ihop Leos påhitt med Nenes påstående om att alla vet vad t.ex. samhället är men att ingen kan se det eller ta på det. Nene förstår att vi kan ha föreställningar om saker, att vi ”kan ha det i huvudet” tack vare att vi har fantasi. Sådant som bara människor har.

 

Vad ska vi ha ord till?

Nene och Jojo börjar leka en lek där de ersätter ord med gester. Leken tar stopp när de ska försöka hitta en gest för en färg. De inser att vi behöver språket för att kunna göra oss förstådda.

 

Försoning. Vad vet vi om varandra. Sanning.

Jojo frågar om Nene verkligen tycker att han är en hopplös nörd. Nene ångrar sig och ber om ursäkt. Nene har varit rädd för att Jojo ska avslöja fusket och lögnen om Thailandresan. Det visar sig att Jojo inte visste att det var en lögn. Nene berättar att de inte hade råd eftersom Nenes mamma förlorat jobbet. Nene kanske måste flytta igen. Nene använder formeln Övertygelse+Goda skäl-Sanning för att visa att Jojo är en bra nörd som vet en massa bra saker. Jojo erbjuder sig att hjälpa Nene med skolarbetet.

 

Vishetens uggla flyger i skymningen

Klockan ringer. Lektionen är slut. Minerva börjar packa ihop sina böcker. Hon säger att vishetens uggla flyger först i skymningen, dvs att vi förstår vad vi lärt oss först när dagen närmar sig sitt slut. De konstaterar att Ari och Leo har försvunnit. Nene säger att hon ska komma till biblioteket. Minerva svarar att biblioteket är öppet för alla som söker kunskap. Jojo meddelar att han nog redan kommer vara där. De sjunger ”Veta Bäst-sången”.

Fakta

Detta avsnitt är under uppdatering, och kommer inom snart fyllas på med information.

Platon

 

Aristoteles

 

Leonardo Da Vinci

 

Jorden snurrar runt solen

 

Gallileo Gallilei

 

Marie Curie

Litteratur

Inför vårt arbete med VETA BÄST läste vi bl.a. följande böcker:

Alternativa fakta. Om kunskapen och dess fiender” av Åsa Wikforss (Fri tanke, 2017)

Larmrapporten. Att skilja vetenskap från trams” av Emma Frans (Volante, 2017)

Det finns inga häxor. En bok om kunskap” av Arne Jarrick (Weyler förlag, 2017)

I föreställningen nämner vi:

Godnattsagor för rebelltjejer:100 berättelser om fantastiska kvinnor ” av Franscesca Cavallo och Elena Favilli (Max Ström, 2017)