Lärarmaterial:

Panik på playan

Lärarmaterial Panik på playan med uppföljning och övningar

Print Friendly, PDF & Email

Innehåll

1. Till pedagogerna

  • Förberedelser
  • På plats
  • Efterarbete
  1. Komma håg tillsammans
  2. Bildövningar
  • Figurer från föreställningen
  • Bilder från föreställningen
  1. Gör egen skuggteater!
  2. Samtalsförslag
  • Vuxna/Barn
  • Vilse/Ensam
  • Mer om att komma vilse
  1. Reflektioner, länkar, litteraturtips

1. Till pedagogerna

I materialet som följer finner ni förslag på hur ni kan följa upp Teater Barbaras föreställning ”Panik på playan”. Genom ett öppet förhållningssätt kan ni komma bortom enkla värdeomdömen som ”bra” och ”dåligt”. Och genom barnens upplevelser av pjäsen, kan ni få inspiration till fortsatta samtal och aktiviteter.

Ingens upplevelse av en teaterföreställning är mer värd än någon annans. Det finns heller inget rätt eller fel sätt att uppfatta en teaterföreställning på. Alla har rätt till sin upplevelse och åsikt. Vi behöver inte vara överens! Men när olika åsikter och upplevelser får mötas, då fördjupas och utvecklas allas kunskaper om de frågeställningar föreställningen har väckt.

 

Förberedelser

Som pedagog/vuxen kan du förbereda dig genom att läsa om föreställningen och ta del av det pedagogiska materialet. Fundera över hur du sedan kan arbeta vidare; vilken del av materialet vill du använda, vilka övningar kan förberedas osv. Välj det som du inspireras av och som passar din barngrupp/dina barn.

När det gäller barnens förberedelser räcker det oftast att ni pratar om hur besöket ska gå till, vart ni ska, hur ni ska ta er dit och hur det går till vid ett teaterbesök o.likn. Självklart är det bra om barnen vet vad föreställningen heter och kanske något litet om vad den handlar om. Men för mycket förkunskaper om handlingen riskerar att ställa sig i vägen för upplevelsen.

 

På plats

Från och med att ni släpps in i lokalen har skådespelarna ansvaret. De kommer att lotsa er och barnen genom hela besöket. De ser till att alla får en bra plats, att det blir en trygg stämning osv. Självklart är det bra om ni kan sätta er bredvid barn som ni vet kan ha särskilda behov. Se till att dela upplevelsen med barnen.

 

Efterarbete

Syftet med ett efterarbete kan vara att barn och vuxna tillsammans kommer ihåg, leker, spelar och samtalar om det man varit med om i samband med teaterbesöket. Det kan röra om såväl själva föreställningen som allt det som hände före, efter och runtomkring.

Här finns tillfälle att röra sig från en kollektiv upplevelse mot en individuell händelse. Och även att få möjlighet att sätta in föreställningens tematik i förskolans eller andra sammanhang som rör barnen.

Ett efterarbete kan mycket väl vara ett spontant samtal på vägen hem eller något annat som sker automatiskt. Det kan också vara barnets teckningar, sånger och lekar. Eller en planerad aktivitet, kanske inspirerad av nedanstående material.

2. Komma ihåg tillsammans

Ett sätt att påbörja efterarbetet kan vara att göra en minnesrunda tillsammans. Vad hände i föreställningen? Vilka personer mötte vi? Hur såg de ut? Vad gjorde de? Vad tänkte de? Hur såg scenen ut? Vilka saker fanns?

3. Bildövningar

Figurer från föreställningen.

Till materialet har vi gjort några ark med bilder där vi samlat några av föreställningens personer och föremål. Vi har även gjort ett ark med en bild av föreställningens scenografi.

Klicka på arken för att komma till en högupplöst version. Skriv ut dem, klipp ut bilderna och klistra upp dem på kartong och fäst dem på t.ex. glasspinnar eller blompinnar – eller gör flanellografbilder.

Ark 1

Ark 2

Ark 3

Vi föreslår att barnen själva får återberätta och uttrycka egna spontana tankar och idéer om det de har sett och upplevt. Med klippdockorna kan barnen tillsammans minnas och återskapa sin egen förståelse av berättelsen om Maja och Pappa. Om de får associera fritt kring de olika rollfigurerna och föremålen som de mött, kan vi närma oss hur barnen har uppfattat föreställningen. Vad var viktig för dem? Vilka delar av föreställningen intresserade dem?

Föreställningsbilder

Använd också föreställningsbilderna. Reflektera och fantisera kring situationerna som bilderna beskriver. Vad händer? Vad gör de? Vad säger de? Vad tänker de?

Bild 1

Bild 2

Bild 3

Bild 4

Bild 4

Bild 5

Bild 6

4. Gör egen skuggteater!

Spänn upp ett lakan, t.ex. i en dörröppning. Placera en lampa bakom (t.ex. lampan ”Jansjö” från IKEA som ger skarpa skuggor). Experimentera med rörelser och olika avstånd mellan lampa, lakan och skuggfigur. Vad händer? Kanske klipper ni ut någon av figurerna från föreställningen?

Eller rita och klipp ut egna skuggfigurer.

Eller gör skuggfigurer med bara händerna! Här är några förslag:

Handskuggor

5. Två förslag till utgångspunkter för samtal om Panik på playan

Barn/Vuxna

Lek på barnens villkor eller efter vuxnas behov?

Hur vill du leka?

Vad är roligt att göra tillsammans med vuxna?

När ska vuxna vara med?

När ska vuxna inte vara med?

Vilka lekar tycker du om att leka tillsammans med vuxna?

Vad gör du när en vuxen vill att du ska göra något som du inte tycker är roligt?

Berätta om en gång när du gjorde något roligt med en vuxen.

Berätta om nån gång när du ville vara ifred från vuxna.

Maja tycker om att vara på stranden och plocka snäckor. Hon tycker också om att sitta på pappas axel. Vilken är din favoritplats?

Maja tycker om att vara tillsammans med pappa. Hon tycker det är mysigt när han läser tidningen. Vad tycker du är mysigt att göra tillsammans med vuxna?

 

Vilse/Ensam

Att tappa bort sin förälder/Att plötsligt upptäcka att man är ensam.

Har det hänt dig?

Var hände det?

Hur kändes det?

Hur tänkte du?

Vad gjorde du?

Vad gjorde den vuxne?

Hur hittade ni varandra?

Vad gjorde ni då?

Vad sa ni till varandra?

Tog du eller fick du hjälp av någon?

Vad kunde Maja och pappa ha gjort annorlunda för att hitta varandra?

Mer om att komma vilse

Genom Civilförsvarsförbundet kan ni lära er mer om hur man kan hantera en vilsesituation, både som barn och som vuxen.

”Om ett barn plötsligt upptäcker att det är vilse utan vuxna i närheten, uppstår ofta en skrämmande situation. Rädslor och känslan av att vara övergiven och hjälplös gör att barn ofta beter sig irrationellt ur ett vuxenperspektiv. Kursen ger dig viktiga kunskaper om barns sårbarhet och vad du själv kan göra för att minska den. Du lär dig också hur de fysiska och psykiska grundbehoven påverkar barns och vuxnas reaktioner både i en krissituation och i vardagen, och vad som gör barn mer utsatta. Du lär sedan barnen hur de ska göra för att klara en vilsesituation och öka möjligheten att snabbt bli hittad.”

http://www.civil.se/kurser/hitta-vilse/

6. Till vuxna: Reflektioner, länkar, litteraturtips

”Barn behöver en vuxen som kan läsa av dem och förstå deras önskningar och behov. Det är den vuxne som har ansvar för att relationen upprätthålls och att dess kvalitet är god. Det är förutsättningen för det som Donald Winnicott har kallat ’barnets kärleksaffär med världen’.

Den danske familjeterapeuten Jesper Juul hävdar att barn vet vad de har lust till men inte vad de har behov av. Det kompetenta barnet har behov av en kompetent vuxen vid sin sida som kan hjälpa barnet.”

(Ur faktatexten till ”Det kompetenta barnet” i URs programserie ”När barnet blev barn. Om barndomens historia”. Längd 6:55 min. https://urskola.se/Produkter/169449-Nar-barnet-blev-barn-Det-kompetenta-barnet )

Läs också: http://forskolan.se/synen-pa-barn-mer-komplex/

Vill du läsa mer om att gå på teater med barn, ladda ner Riksteaterns lärarhandledning:

http://skolscenen.riksteatern.se/attoppnanyavarldar